Guide till lastbalansering laddbox

Hur fungerar en lastbalanserare i praktiken?

En lastbalanserare har i uppgift att “balansera” elförbrukningen mellan fastigheten och elfordonet. Det hela är framför allt av stor vikt under de tider då hushållet är mest aktivt, samtidigt som man kopplat in elfordonet till laddboxen.

I de fall då man laddar sitt elfordon utan lastbalanserare, samtidigt som man nyttjar flera hushållsapparater kommer man med största sannolikhet behöva förhålla sig till att proppen går med jämna mellanrum.

Genom att “balansera” förbrukningen baserat på användningsområdet kommer lastbalanserare att förhindra att säkringen går, samtidigt som man även slipper bekymra sig om andra faror vilka kan komma att projiceras vid nyttjandet av laddbox utan lastbalanserare.

Kompatibel med de flesta hushåll

De svenska hushållen återspeglas vanligtvis av en säkring i form av 25 A. Det hela innebär att man vanligtvis kan välja att ha sina hushållsapparater i gång, samtidigt som man även laddar sitt elfordon!

Laddboxar vilka riktar sig till privata hushåll återspeglas vanligtvis av en effekt i form av 3,7 kW (kilowatt), något som i sin tur kräver att man allokerar cirka 16 A (ampere). Baserat på denna förbrukning kvarstår ungefär 9 A (ampere) för hushållet att nyttja.

Ponerar vi att hushållet behöver allokera en högre effekt, samtidigt som man laddar sitt elfordon kommer lastbalanseraren att sänka den effekt som laddboxen nyttjar till förmån för hushållets behov. Utan en lastbalanserare kommer dock proppen sannolikt att gå, samtidigt som man riskerar dyrbara skador på elnätet.

Så här fungerar lastbalansering i praktiken

Lastbalansering är precis som det låter, ett sätt att “balansera” den “last” som tillämpas. I det här fallet återspeglas det hela som laddningseffekten mellan den fastighet, laddbox och den eller de fordom vilka anslutits till det hela.

nstallation av en lastbalanserare rekommenderas oberoende om man önskar ladda en eller flera fordon eftersom det hela motverkat överbelastning av elnätet, något som i värsta fall kan leda till livshotande tillstånd!

Lastbalanserare återspeglas i from av fyra kategorier:

Härnäst kommer vi att ägna resten av kapitlet åt att diskutera övergripande var och en av de typer av lastbalanserare vilka återspeglas i ovanstående tabell som ett led i att du enklare ska få en högre förståelse gällande ämnet i fråga.

Statiska lastbalanserare

En statistik lastbalanserare är främst lämpad att nyttjas i samband med användningen av två eller fler laddboxar. Förutom den privata tillämpningen har de statistiska lastbalanserare kommit att öka i popularitet hos bostadsrättsföreningar vilka valt att inrätta fler än en laddstation.

Det hela fungerar på det sättet att varje enskild laddningsstation tilldelas en fördefinierad effekt som ej kan överskridas. Genom att tillämpa den statiska lastbalanseraren behöver man ej oroa sig över att överbelasta elnätet, oberoende av hur många bilar som laddas för närvarande.

Även om statiska lastbalanserare kan nyttjas för privatbruk är det betydligt mer vanligare att införskaffa en laddbox med två uttag vilka möjliggör laddning av två fordon på en och samma gång.

Manuella lastbalanserare

En manuell lastbalanserare är till skillnad från det dynamiska och statiska alternativet konfigurerbar. Några av de funktioner vilka kan konfigureras återspeglas av möjligheten att definiera effekten, schemalägga när fordonen ska laddas, m.fl.

Det hela manövreras vanligtvis via en dedikerad app som i sin tur kopplar sig mot laddboxen via den privata WiFi-nätverket. Dock ställer det hela betydligt högre krav på att man kontinuerligt övervakar laddningsprocessen.

Just därför rekommenderas den manuella lastbalanserare för den tekniskt insatte som föredrar att ha kontroll över hela laddningsprocessen.

Aktiv fasbalansering

När det kommer till fasbalansering är det hela egentligen en form av lastbalansering i likhet med den dynamiska, statiska och manuella tillämpningen. Dock har det hela flera likheter vilka kan härledas till föregående alternativ.

På en konkret plan innebär det hela att effekten mäts i realtid, varav det hela sedan fördelas mellan de tre faserna vilka återfinns hos huvudsäkringen. Tillämpning av det hela baseras främst på hur installationen av elnätet och fördelning av själva effekten återspeglas.

Via hyres- bostadsrättsfastigheter kan elanvändningen vara extremt obalanserad, något som fasbalanseringen kan bidra till att lösa. Vänligen uppmärksamma att laddboxar vilka är kompatibla med både typ-1 och typ-3 uttag har fasfördelning inbyggd som standard.

Laddbox- och ombordskapacitet

Den så kallade ombordskapaciteten ämnar definiera de olika delarna vilka styr den effekt som man får ut vid laddning. Det hela inkluderar förutom laddboxen även fastighetens huvudsäkring, utrustning (kablar, kopplingar, etc.) med flera.

Rent konkret kommer den svagaste länken i kedjan även diktera den effekt som man får ut. Det hela innebär att en potentiell flaskhals kan medföra en betydligt sämre effekt i slutändan, även om alla andra delar i kedjan fungerar optimalt.

För att projicera den effekt som vederbörande kan förvänta sig att genera via laddboxen kommer vi härnäst att redogöra för det hela i form av en överskådlig tabell. Vänligen notera att de värden vilka listas i kolumnen maximal laddningseffekt återspeglar effekten med/utan lastbalanserare.

*Vänligen uppmärksamma det faktum att för att uppnå den maximala laddningseffekten kan det vara nödvändigt att uppgradera den bakomliggande utrustningen (kablar, kopplingar, m.fl.) något som i sin tur återspeglas av en extra kostnad.

Vanliga frågor

I följande kapitel fokuserar vi på att besvara de vanligaste frågorna som vår läsare tenderar att ha när det kommer till lastbalanserare.